det är skit. som fan.
jag går på minus, står still. backar?
Jag är så less på denna ständiga ångest,så less på allt.
det känns som det kontrollerade liv jag levt den senaste tiden är slut, som om jag gett upp? som att jag längtar efter att göra allt det jag valt att ta avstånd ifrån.
igår var jag så fullkomligt slut, alla mina krafter var slut. all min kärlek och allt mitt hopp. Jag satt på golvet och intalade mig själv att det var rätt, att det var där och då allt skulle ta slut.

Jag hade fel.

/m