Häromdagen satt jag och Jessica och patade om dejtande.

och av någon anledning kom jag och tänka på dethär som hände för några år sen, som jag förövrigt helt hade glömt bort.. fyfan i helvete vad jag garvade, hur fan tänkte jag där. ha ha ha..

 

 

 

(med risk för att vara gnällig)

När jag flyttade in i min lägenhet i våras var det mycket jag var fundersam över, bland annat att vänja mig vid en massa ljud och störande grannar. 

Eftersom jag i hela mitt liv bott i villa var det något jag aldrig tidigare behövt ta hänsyn till, och jag var orolig över hur det skulle bli framförallt med tanke på att det är en studentlägenhet. Inte en typisk studentkorridor, men lägenheter (1or till  3 or) för studenter, haha. 

När jag var på plats blev jag positivt överraskad, det var bra ljudisolerat och jag kunde inte höra mycket ljud bortsett från speciella tilfällen då någon spelat musik med hög bas. 

Eftersom har det kanske blivit lite mer än bara hög bas, men jag tycker själv att jag haft  överseende med det mesta och vant mig vid mycket och kopplat bort en hel del oljud. 

Dock har jag de senaste veckorna (månaderna kanske) börjat störa mig nåt otroligt på grannen över mig. Jag bor i en etta på 28 kvadrat, och lägenheten över mig är precis likadan som min. Det jag nu inte förstår är, HUR MYCKET KAN MAN GÅ FRAMOCHTILLBAKA I EN LÄGENHET PÅ 28 KVADRATMETER? och dessutom, HUR GÅR MÄNNISKAN? 

När jag flyttade in bodde någon annan i lägenheten ovanför, och jag hörde aldrig några steg. (förövrigt är det mildt att kalla det steg, det dånar fan när människan springer fram och tillbaka)

Jag förstår verkligen inte? och jag börjar verkligen tröttna på "Elefanten".

 

/m

Den här känslan, den går inte över...  och det är så jävla häftigt!

 

En utav mina favvorätter att laga är kålpudding, både nyttigt och jättegott. Funderar dock varje gång på varför det heter "pudding". det får de att låta så äckligt, som fiskpudding, det är ju dessutom ingen pudding? Snillen spekulerar..

Häromdagen gjorde jag ett lass så nu har jag bunkrat in lite nya matlådor i frysen. Enkelt, nyttigt och billigt men framförallt gott! Perfekt som student. dagen till ära hade jag precis fått hem mammas nygjorda lingonsylt,, mums mums

 

/m

 

 

 

men fan va mysigt ändå! jag gillar hösten, sålänge jag slipper vara ute när det regnar! jag vill dricka varm choklad och kramas. 

 

Alltså jag vet inte vad mitt problem är, men jag känner mig så glad! trots fyra kommande tentor, 2 grupprojekt och en KS. Men för en gångs skull har jag börjat i tid, tufft!

 

/m

 

 

 

FÖR ATT!

 

Till jul är jag klar med DBTn!!!!

Det här är helt sjukt stort, och glädjen är gigantisk! Jag har kommit så sjukt långt, och det är helt sinnes att jag är KLAR snart. I måndags skrev vi det sista kontraktet och det känns helt sjukt.

 

Jag hade aldrig trott för två år sedan när jag började att jag skulle komma till den här punkten, att jag skulle lära känna mig själv och uppskatta mitt liv. 

och här står jag idag, när vi skrev det nya kontraktet gick vi som vanligt igenom de mål vi satte när jag började terapin, och där bockade vi av mål efter mål. för bara 6 månader sen när vi senast gick igenom målen hade jag uppnått kanske två stycken helt,, och nu, ALLA uppfyllda bortsett från två som jag har några saker till att jobba på. 

 

Det är galet. Självklart kommer jag alltid behöva jobba utifrån det jag lärt mig, men när jag kommer på mig själv att jag gör det automatiskt och kanske inte reagerar som jag gjort tidigare, då blir jag förbannat glad, allt kämpande har gett resultat, vem hade trott det? Inte jag iaf.

 

Jag är så otroligt glad och tacksam för mina nära som hjälpt och stöttat  mig under denhär resan, utan er hade jag absolut inte stått här idag Ni är guld värda =)

 

 

Malin