slutade då med att jag åkte för att säga hejdå till Lucas.. vilket jag nog är ganska glad att jag gjorde hur som, vi har ändå spenderat otroligt mycket tid tillsammans, och nu ska han åka hem, till andra sidan världen, skulle nog bara mått ännu värre om jag inte hade åkt.

mötte killarna i stan, även Mogge och rödis, vilket kändes oerhört konstigt, att inte ha sett hela gänget på så lång tid när man brukade träffa dom ungefär.. varje dag. kändes aningen stelt,, men gick väl ok. va inte på humör för att gå runt med dom 3, men så blev det en stund. tills jag och L gick och satte oss på ett café för kaffe och paj. satt o pratade lite smått om allt.. och gick bra,, fram tills vi kom in på den jobbiga delen. . och han började ta upp hur speciellt Jag och min familj har gjort hans Stockholms vistelse och att den inte hade varit någonting utan oss.. då sprack det och jag satt och grät resten av tiden..  det var läskigt jobbigt och allt jag vilel göra var bara att hålla om honom och aldrig släppa taget.. men så var inte fallet. vi gick sedan från gamla stan till centralen, och passerade självklart resturangen där vi första gången ätit middag tillsammans.. och självklart tar han upp det,, första gången jag åt indiskt vilket var roligt. men det gjorde bara så ont att tänka tillbaka på det,, där stod man, flera månader  senare, för att ses sista gången, för att säga hejdå? 
en jobbig promenad.. för att sedan säga hejdå på riktigt,, på  centralen. så otroligt hemskt.. hans tröj-axel vaar helt blöt av mina tårar efter en lång kram,, och jag kunde knappt släppa taget. Jag ville bara stanna klockan och,, va kvar? men så var inte fallet,, dags att åka vidare till jobbet.. Grät som en,, jag vet inte vad i bilen till jobbet och var helt borta.. blev tidig, satt i bilen och bara grät.. med mascara till&med ner på hela halsen var det sen dags att bege sig. kul. men vilket faktiskt kändes mycket bättre och gick bra. efter käöpte jag ett nytt tangentbord & mus (eftersom min kära katt knagt sönder sladdarna til lbåda delarna) så denan gång blev det alltså trådlöst.. vilket känsn skönt, nu kan jag ligga bakåt i sängen och skriva!

Natten har varit kaos. vaknat 175 gånger av att jag ligger och storgråter i sömnen.. och bara inte kunnat få stopp på det..  så nu ser man väl ut som en padda runt ögonen.. inte mycket sömn och rödgråten, superbra kombination. gäller väl att hålla sig sysselsatt. men vet inte om jag orkar.. vill bara ligga ner och dö egentligen.  och matlusten är väl någon helt annan stanns, igår åt jag,, en hals liten pajbit och en liten fralal efter jobbet under hela dagen. kuljul. mår bara illa vid tanken av att äta något. vill bara ha en stor kram. närhet. 

Jag ber om ursäkt för att jag är så idiotisk.

har hållt mig sysselsatt och inte tänkt, jag tänker i rätt banor. Han har redan åkt, ungefär.
fungerar bra! även fast han finns mycket i mina tankar är det inget som plågar mig, nu är det mer, jag ska fortsätta framåt med stora steg.

idag va det jobb från 8 - 14. efter det blev det hem för att byta om o fixa lite, få lite tvångstankar genom "spindelharpan" hahaha, och sen köra in till Sara för att umgås med henne, myspys :D vi åt lite satt o pratade och bara, tog det lugnt, härligt härligt! är sjukt glad för att vi hittat tillbaka :D
så förhoppningsvis blir det alltså kryssning på måndag, woho :D med en härlig blandning ( ? ) ;)
det behöver jag verkligen, komam bort och ha roligt o parta, äta gott och köpa en massa roliga presenter till mig själv (mohaha) för snart är det ju min dag!  men den stora presenten till mig själv blir tatueringen. det unnar jag mig sjä'lv nu i den här  jobbiga tiden, förhoppningsvis gör det mig gladare ;)

för övrigt, filmen, "inte utan min dotter"