Häromdagen såg jag en liten flicka med en stor godispåse i handen som gick på stan med sin mamma. Hon såg sådär lyckligt ovetande ut, och påminnde mig om mig själv som liten.. Ni vet, när man åkte in till stan med mamma, gå i en riktig godisaffär, kolla i affärer, bio och hela kittet..
Just det den där lyckligt ovetande blicken, jag menar, vem visste vad man hade att vänta sig? Jag ville bli bagare när jag va liten, eller, ha ett eget konditori, och drömde om att ha barn och familj där vid 23, bo i ett fint litet hus och leva hela det där lyckliga livet.
Här står jag, snart 23 fyllda, Jag har ingen aning om vad jag vill syssla med, pluggar på komvux och bor hemma. Ingen pojkvän på långa vägar och är bara allmänt förvirrad, livet gör mig bra förvirrad ibland.

Nille tittade förbi på jobbet idag, vilket var både oväntat och roligt! vi har trotts allt inte setts sen ja,, mer än tre månader tillbaka. Det är konstigt hur man förändras och hur ovant det känns att träffa någon man i stort sätt bodde med tidigare. Hur som har vi pratat om att ses över en öl och prata om livet, kan nog bli trevligt!

Igår blev det en sväng förbi Tungelsta efter jobbet, drog sen en snabbis förbi ess innan jag o lise drog till ollan. Blev en lugn men rolig kväll med några öl och en dans med lökis. alltid lika roligt =)

fick ett litet nedslag när jag mötte någon jag inte ville möta i bilen på väg hem.. jag hatar att det påverkar mig och jag hatar att det gör mig ledsen, och mest av allt, hatar jag att jag saknar människan. men det går över och blir nog bra. Det gör mig bara så ledsen, usch o fy!

Imorgon börjar iaf skolan på riktigt., känns jätteskönt.

/malle