än så länge.  nu är jag hundra procent säker på att mina aupair planer är nedlagda. har hört för mycket dåliga saker om folk som har haft det helt och hållet förjävligt och alldelles för lite om folk som haft det bra, eller rättare dagt, jag harn og inte hört någon som haft det bra?
häromdagen pratade jag med någon om aupair grejen, som själv  bott i Italien något år och själv hade aupair, och hennes försvar mot varför det kan gå snett var "det blir så jobbigt att först vara på jobbet och vara chef, och sen komma hem och behöva vara chef där också" jag menar, vad är det för inställning? tanken är väl att man ska vara en del av familjen, eller? det är iaf så jag föreställt mig och så jag vill ha det, men taanken slog mig då att det nog är allt för många som tänker så, vilket jag inte vill vara en del av, visst skulel det vara en upplevelse osv, men nej. Det är nedlagt helt enkelt.

ISTÄLLET ska jag fortsätta med mina besparningar för att ta mig ut och resa, vart när och hur vet jag inte än, men resa ska jag. Jag och Carro har pratat om att åka ner till Australien för att hälsa på camilla vilket jag verkligen hoppas på blir av :) så det kan ju va en början iaf. sen får vi se.
har även funderat mycket på att börja leta lägenhet, men som mamma sääger är det ju dumt om jag su ska ut och resa.. så vi får se vad som händer..