det är konstigt att jag har dessa dagar,, som vekrligen är förjävliga. att det kan gå så oerhört, upp & ner.  för  ca ett år sen, då allt verkligen gick över styr, och mitt liv var en enda stor sån där,, förjävlig dag. När allt bara känns helt och hållet,, hopplöst? tankarna flyter runt, och jag kan inte sluta tänka på, vad jag egentligen har här att göra? varför är jag här och vad gör jag egentligen för nytta, vad fan är jag bra på? haha, det låter så patetiskt, o ser ännu mer patetiskt ut när man skriver ner det, men att sitta fast där kan man nog inte förstå om man inte varit där själv. att bara känna hur allt är hopplöst, allt som brukar vara så oerhört roligt känns så långt borta, så tråkigt? orka med att göra det. maten som brukar vara så god är plötsligt så äcklig, det som känns rätt är att ligga ner i sängen och bara.. gråta? tänka.. slippa förpesta alla andra med sin närvaro? slippa gå runt och spela glad, försöka skratta och vara trevlig, få panik när det är för mycket människor omkring? och dendär jävla ångesten.. hjärtklappningen,, att känan sig helt jävla panikslagen och bara tro att, nu kommer jag att dö? Jag orkar faktiskt inte med det här just nu,, den senaste tiden har varit så sjukt tung,